Vår matproduktion blir allt mindre pålitligt i ett förändrat klimat. Dessutom skapar konflikter, kriser och pandemier ett stopp i varuflöden med ökade priser som följd. Därför utforskas andra vägar till att skapa ett säkrare matsystem. En av framtidens sätt att producera livsmedel verkar bara finnas runt hörnet. Tekniken kallas precisionsjäsning eller precisionsfermentering, som har stor potential att konkurrera ut dagens animalieproduktion inom bara några år.

Dagens animalieproduktion är den del av livsmedelsystemet som bidrar allra mest till utsläpp av växthusgaser och förlust av biologisk mångfald. Hälften av världens beboeliga mark består av jordbruksmark, varav 77% går till att föda upp djur. Naturliga marker som våtmark, skogar, gräsmarker med mera har fått ge vika för betande djur och för att producera deras foder.

När inte världsledare och ett antal klimatmöten ger givande resultat i den takt vi behöver får man titta åt andra håll för alternativa lösningar.

Hittar vi omställningen i food tech-företag och rika investerare istället? Ja, till stor del verkar det som!

Mycket pengar har pumpats in i företag som använder sig av precisionsjäsning, en teknik som kan producera proteiner identiska med riktiga mjölk- och animalieproteiner, utan en enda djurcell inblandad. Låt oss titta närmare!

Precisionsjäsning, vad är det?

Precisionsjäsning är en teknik för att producera exempelvis proteiner, enzymer och fetter med speciella egenskaper genom jäsning av mikroorganismer. Tekniken har redan funnits i industrin i cirka 30 år. Det används i många produkter som du stöter på varje dag, exempelvis för att producera insulin, enzymer i ostar du köper i butiken, kosttillskott, aromer och tillsatser.

Nu har turen kommit till att producera livsmedel, framförallt substitut till animalier. Längst har tekniken gått med att producera mejeriprodukter.

Hur kan man producera livsmedel med hjälp av precisionsjäsning?

Tänk dig ett bryggeri, men istället för öl ska det produceras specifika proteiner och fetter. Till brygget behövs mikroorganismer, väte eller metanol, vatten, koldioxid och lite näring.

För att skapa ett specifikt protein eller fett behöver mikroorganismerna kodas med ett visst DNA, låt oss säga komjölksprotein-DNA. Därefter kan organismerna börja matas och jäsa med hjälp av ingredienserna ovan.

Under jäsningsprocessen produceras proteiner som biologiskt liknar de som finns i komjölk. Därav namnet precisionsjäsning.

Vilka produkter kan skapas med precisionsjäsning? 

Av precisionsjästa proteiner kan man skapa mycket bättre animaliesubtitut än de växtbaserade produkter som finns tillgängliga idag, eftersom karaktären blir väldigt lik den riktiga varan.

Tyska Formo, är ett exempel på företag som faktiskt redan är igång med att producera främst mozzarella och ricotta med hjälp av precisionsjäsning. I fjol fick de en enorm summa pengar i investering för att kunna pressa priserna och nå ut till konsumenter med produkterna inom en snar framtid.

Detsamma gäller för företag som skapar precisionsjäst honung, äggvita, hummer… Listan kan göras lång!

Vissa viktiga delar av en produkt kan också skapas med hjälp av tekniken. Impossible Burger använder precisionsjäsning för att återskapa hemjärn, en molekyl som finns naturligt i varje djur- och växtcell. Det hjälper till att få till en mer precis köttsmak till burgaren.

Hur kan det förbättra matsystemet? 

Med precisionsjäsning kan man alltså skapa substitut till kött- och mejeriprodukter, eller olika komponenter med viss karaktär, utan en endaste djurcell till hjälp.

På en storskalig nivå kan det bli en stor konkurrent till dagens animalieproduktion.

En livsmedelsindustri som grundar sig i precisionsjäsning skulle bli mycket mer resurseffektiv. En liter mjölk innehåller 87,7% vatten och 3,3% protein. Om vi skapar proteinet själva och sedan tillsätter vatten, behöver vi inga mjölkkor längre. 

Det finns visioner om att precisionsjästa produkter kommer ligga på samma prisnivå som animalier innan 2030. Vissa förutspår även att delar av mejeriindustrin kommer sättas i konkurs till 2030, och att en stor del av animalieproduktionen kommer gå samma öde till mötes till år 2035.  

Tillverkningsprocessen, “bryggeriet”, är innesluten. Det påverkas därmed inte lika mycket av väder och klimat och skapar ett mer pålitlig matproduktion. Det kräver bara en bråkdel av andelen mark, vatten och utsläpp som dagens animalieproduktion ger upphov till, förutsatt att förnybara energikällor används.

Om delar av animalieproduktionen skulle ersättas med jäsbryggerier skulle vi kunna restaurera den mark eller skog som idag ockuperas av boskap.

Faktum är att 60% av alla världens däggdjur idag är boskap. Med moderna metoder skulle vi kunna få ett avslut på dagens ineffektiva sätt att producera mat, och minska på mycket lidande på köpet.

Men foodtech är väl inte bara guld och gröna skogar?

Nej, det finns såklart en del frågeställningar kring food tech-bolagens framfart. Är omställningen så enkel som vissa får det att låta?

Främst riktas skepticism mot frågan om ägarskap. Det ser redan ut så att 75% av hela livsmedelsmarknaden kontrolleras av 4 företag. I food-tech världen är det mängder med pengar i omlopp, och en rädsla finns att hela den nya industrin också kommer att hamna i händerna på några få mäktiga företag, eller personer. Det är en extra känslig fråga när det handlar om mat.

En omställning av dagens jordbruk inkluderar även en kulturell omställning. Hela 28% av världens befolkning arbetar med någon form av jordbruk. Om omställningen blir drastisk kommer det sannolikt mötas av stort motstånd.

En tredjedel av all mat som produceras slängs. För att minska matsvinnet krävs förbättringar i hela livsmedelskedjan. Kritiska röster frågar sig om det inte är där vi ska satsa på nya tekniska lösningar, så att mat kan distribueras på ett mindre slösaktigt sätt. Då räcker faktiskt maten vi redan har möjlighet att producera till världens befolkning.

Vänta inte på att tekniken ska lösa allt

Amerikanska tankesmedjan RethinkX förutspår i en rapport att labbodlat kött kommer vara 10 gånger billigare än animaliskt protein vid 2035, vilket kommer leda till att kött- och mejeriindustrin i USA kommer minska sin produktion med hälften till 2030, och sätta hela industrin i konkurs.

Men trots att framtidens sätt att producera mat är så nära, ger det inga fripass för att keep up business as usual tills “teknologin löser allt”. Vi kan aldrig vara säkra på hur läget kommer vara ens inom några år.

Att äta mindre animalier är det bästa du kan göra för att minska ditt livsmedelsrelaterade klimatavtryck. Så keep up the good work!