Visste du att 75 procent av hela livsmedelssystemet i världen består av endast 12 grödor och 5 olika djurarter? Det är inte ett pålitligt matsystem. Variationer av grödor skapar ett mer motståndskraftigt system och ger samtidigt mer näring till oss människor. Alla kan använda sin konsumtionsmakt till att köpa mer varianter av olika grönsaker och driva upp dess efterfrågan och öka odlingen av olika sorter. Så dags att upptäcka vad världen har att erbjuda!
WWF har i samarbete med Knorr tagit fram en rapport över växtbaserade livsmedel som kan ÖKA näringsinnehållet i våra måltider samtidigt som de MINSKAR matens miljömässiga påverkan. Kort sagt livsmedel som bidrar till ett mer hållbart globalt matsystem. De kallar dessa "Future 50 Foods".
Nedan har du hela listan, håll utkik efter något spännande som finns tillgängligt i butiken nästa gång du handlar!
Alger
Alger sägs bli en riktig game changer i matsystemet eftersom det växer året om under vatten och inte kräver bekämpningsmedel. Båda sorterna nedan funkar bra till sallader och soppor!
1. Purpurtång. Går även under namnet “nori” som ni säkert känner igen när ni handlat sushi. Rik på C-vitamin!
2. Wakamealg. Innehåller omega 3-syran EPA, vilket är sällsynt i växter.
Bönor & baljväxter
3. Azukibönor. Populära i Japan för deras nötiga smak och höga näringsinnehåll. De är rika på antioxidanter och innehåller även kalium, B-vitamin och fibrer. De används ofta som fyllning i söta bakverk, men går att ha till soppor, sallader och woker.
4. Svarta bönor. Även kända som Black turtle beans, har en söt och svampliknande smak. Dessa är du säkert redan van vid att köpa för att ha i olika grytor för dess köttiga konsistens. Tillsätt lite spad från tetran om du vill ha lite mer jordig smak.
5. Bondbönor. Går också under namnet Favabönor. Har en söt och lite gräsig smak med en smörig konsistens. De odlas ofta som mellangröda mellan skördar för att skydda odlingsjorden från ogräs och sjukdomar.
6. Bambarajordnöt. Är den tredje viktigaste baljväxten i Afrika, och är ett s k komplett livsmedel tack vare dess innehåll av kolhydrater, proteiner, fibrer, mineraler och vitaminer. Kokas, steks, rostas eller mals till mjöl.
7. Katjangböna. Innehåller näringsämnen som folat och magnesium. Det är vanligt att göra en tjock soppa av dem men de mals även till mjöl och används till kex och andra bakverk.
8. Linser. Ärtans kusin som har ursprung i Nordafrika och Asien och är en av världens första grödor som odlades. De kräver lite vatten för att växa och har 43 gånger lägre klimatavtryck jämfört med biffen. Det finns ungefär ett dussin varianter med olika smaker, från lite jordigare till sötare. De är fulla med protein, fibrer och kolhydrater.
9. Maramabönor. Har ursprung i Kalahariöknen och är tålig mot torka och andra tuffa klimat. Ur växten utvinns bla olja som används i matlagning och som dressing. Bönorna kan också kokas, malas till mjöl, göras till mjölkdryck eller rostas, vilket ger dem en smak lik cashewnötter.
10. Mungbönor. Kommer ursprungligen från Sydostasien och har en krispig konsistens och en neutral smak. Mungbönor kan varieras på många sätt till olika rätter. Groddarna är också näringsrika och har en söt jordig smak.
11. Sojabönor. Soja har en huvudroll i det globala matsystemet. Dess näringsvärde gör det till en kraftfull gröda. Soja innehåller 38 gram protein per 100 gram, vilket är tre gånger mer än ett ägg. Det går att använda till mycket, allt från sin rena form till att göra tofu eller köttsubstitut. Men trots dess variation och näringsvärde är det bara en fjärdedel av all soja som äts av människor. Resten går till djurfoder. Här syns matsystemets ineffektivitet, då en stor mängd sojafoder endast genererar en liten del animaliskt kött. Den ökade köttkonsumtionen i världen skapar stora utmaningar för att skapa en hållbar sojaproduktion, då det kan driva på exempelvis skogsskövling. Därför är det viktigt att vidga vyerna efter andra proteinkällor än animalier, såsom många av grödorna som presenteras på denna lista.
Kaktus
12. Nopal. En ätbar kaktussort som är populär i mexikansk matlagning. Allt på kaktusen är näringsrikt och går att tillaga: löven, blomman och skotten.
Sädesslag & gryn
13. Amarant. Odlas både för dess gryn och löv. Det kokas som ris eller kan poppas som majskorn. Plantan kräver lite vatten vilket passar bra i torra klimat. Grynet är rikt på magnesium och protein. Det har en mild, nötig smak och passar bra i soppor och risotto.
14. Bovete. Är glutenfritt, och ett av de mest hälsosamma spannmålen. Lätt att odla även på näringsfattiga jordar. Byt ut en del av mjölet när du bakar bröd för att få lite mer protein, eller byt ut riset mot bovete i olika rätter.
15. Korakan. Odlas som basvara i torra regioner i Afrika och södra Asien. Den är inte så populär i andra delar av världen, men plantan har många fördelar. Den är exempelvis naturligt motståndskraftig mot insekter och kan växa i näringsfattiga jordar. Den är rik på mineraler och B-vitamin och är en bra fiberkälla.
16. Fonio. Sägs vara Afrikas mest odlade spannmål. Tåligt mot torka. Rötterna hjälper till mot ökenspridning och växer klart på bara 60-70 dagar.
17. Khorasanvete. Odlas i runt 40 länder runt om i världen och är känd för att vara motståndskraftig mot olika slags klimat utan att behöva bekämpningsmedel. Är rik på fiber och är även en källa till magnesium och antioxidanter.
18. Quinoa. Har länge varit en basföda i Sydamerika. Den plötsliga efterfrågan på just vissa typer av quinoa runt om i världen har satt press på bönder att sluta odla andra varianter. Men visste du att det finns över 3000 varianter?! Så nu uppmuntras konsumenter att köpa fler varianter av den populära quinoan, vilket stöttar lokala ekonomier och minskar beroendet av bara en viss typ av gröda. Quinoa är proteinrikt, glutenfritt och innehåller alla grundläggande aminosyrorna plus andra vitaminer och mineraler.
19. Spelt. Har ett tjockt yttre hölje som skapar ett skydd mot ohyra och sjukdomar. Det har ett högt innehåll av mineraler som magnesium, järn och zink jämfört med liknande typer av vete.
20. Teff. Kallas “the next super-grain” och har länge varit en basföda i Etiopien tack vare dess näringsrika innehåll av järn, kalcium, magnesium, mangan och fosfor. Kan odlas i både torka och i blöta jordar. I Etiopien mals vetet och används till att göra det pannkaksliknande brödet injera.
21. Vildris. Detta är egentligen inte ris, det är ett slags gräs som växer i vatten, främst i sjöar och floder i Nordamerika. Det odlas inte kommersiellt, så utbudet är ganska skralt. Det har en nötig och lite jordig smak, och i jämförelse med vitt ris har det ett högre innehåll av järn, protein och zink.
Frukter & grönsaker
22. Pumpablomma. Blir ofta bortrensad, vilket är olyckligt waste eftersom blomman är näringsrik och ett gott och vackert tillägg i sallader, soppor och andra rätter!
23. Okra. Rik på antioxidanter och klarar av att växa i hett och torrt klimat. Under kokning bildar fröna en trögflytande vätska som är passande till att reda soppor och såser med.
24. Orangea tomater. Röda tomater är en av världens mest köpta grönsaker, men den orangea brodern är mindre syrlig och innehåller nästan dubbla mängden A- och B-vitamin.
Bladgrönsaker
25. Rödbetsblast. Är faktiskt den mest näringsrika delen på hela plantan, men används sällan. De innehåller A- och K-vitamin, kalium, magnesium, och ungefär lika mycket järn som spenat. Smaken påminner lite om grönkål.
26. Broccolirybs. Har långa stammar och broccoli-liknande huvuden, med en lite bitter och pepprig smak. Det är en källa till A-, C- och K-vitamin. Hela plantan är ätbar och går snabbt att odla! Den är vanlig i Italien, Polen, Ukraina och Portugal.
27. Grönkål. Är en motståndskraftig gröda som tål att växa i flera minusgrader och går att odla året om. Den sägs bli lite sötare i smaken när den växer i kyligare temperaturer. Rik på A-, C- och K-vitamin.
28. Moringa. Moringaträdet växer snabbt och är tåligt mot torka. Löven är mycket näringsrika och växer året runt. Många delar av trädet används som traditionell medicin runtom i Asien. Smaken är inte så annorlunda från vanliga bladgrönsaker. Det kan också göras till pulver och tillsättas i smoothies, soppor och teer. Det innehåller A-, B-, och C-vitamin, kalcium, järn och aminosyror.
29. Pak choi. Också kallad Bok-choy. Är krispigt med en mild smak liknande kål. Den växer året om i Ostasien. Rik på K- och C-vitamin.
30. Pumpalöv. Likt pumpablommorna blir även löven ofta bortplockade innan pumporna ska säljas, och här kastas det bort massa näring då de innehåller K-vitamin och järn. Smakar som en blandning av spenat, broccoli och sparris.
31. Rödkål. Dubbelt så mycket järn och tio gånger så mycket A-vitamin som vitkål.
32. Spenat. Äter ni säkert redan mycket av. Bra källa till järn, A-, C- och K-vitamin. Växer snabbt och kan odlas året runt, passar bäst att odla i kallare klimat.
33. Vattenkrasse. Kan växa helt eller halvt i vatten, alternativt i fuktig jord. Blommorna doftar gott och attraherar bin. Det innehåller mycket antioxidanter, A- och K-vitamin.
Svampar
34. Enokisvamp. Långa, tunna och hattifnatt-liknande svampar som växer i kluster. Populära i Kina, Japan och Vietnam där de ofta används i sallader och soppor. För att bevara konsistensen och lyfta dess umami-smak ska de tillagas snabbt och lätt.
35. Korallticka. Även känd som Maitake. Växer i lager på ekar, almar och lönn i Kina, Japan och USA och kan växa till en vikt på runt 45 kilo. Den är känd för sitt innehåll av B- och D-vitamin och har en stark, jordig smak.
36. Tallblodriska. Växer i tallskogar Europa och Nordamerika. Fiberrika med nötig smak och köttig konsistens.
Nötter & frön
37. Linfrön. Innehåller den viktiga alfa-linolensyran, en omega 3-syra. Linfrön kan användas till mycket, som sallader, müsli och bakverk. Livsmedelsverket avråder helt från att äta krossade linfrön, eftersom innehållet i fröna då blir mer tillgängligt, och linfrön innehåller ämnen som kan bilda vätecyanid. Hela linfrön passerar genom kroppen utan att så mycket vätecyanid bildas. Därför är det okej att äta en begränsad mängd hela frön, en till två matskedar per dag.
38. Hampafrön. Växer snabbt och kräver inga pesticider eller gödselmedel. De är samma art som cannabis, men hampafrön innehåller inte THC - det som skapar drog-effekten hos marijuana. De innehåller omega 3 och 6, och endast 30 gram hampafrön ger 1 gram fiber, nio gram protein och bra med järn.
39. Sesamfrön. Innehåller mycket olja och är rika på koppar och magnesium. Kan ätas råa, rostade, som olja eller i form av den populära tahinin.
40. Valnötter. Nötterna som vi människor i princip alltid har ätit. Innehåller mer omega-3 och E-vitamin än många andra nötter, och även protein.
Rotfrukter
41. Svartrot. Kallas även Oysterplant för dess smak, hur konstigt det än kan vara att en rotfrukt smakar kallsup. Den är fiberrik och innehåller E-vitamin och järn. Den kan kokas, mosas eller rostas.
42. Persiljerot. Både roten och bladen är ätbara och rika på C-vitamin. Den växer på flera ställen i världen och klarar sig bra i torrt klimat. Smaken är en blandning mellan selleri, morot och persilja. Den går att stekas som fritters eller chips, eller rivas rå till sallader.
43. Rättika. Växer klart under en månad och odlas ofta tillsammans med aubergine och pumpor eftersom den avskräcker insekter som gärna äter på squash-plantor. De är lite mildare i smaken jämfört med rädisor. Kan tillagas på många sätt eller ätas rå. Innehåller C-vitamin och hjälper matsmältningen!
Groddar
44. Alfalfagroddar. Har odlats i årtusenden och sägs ha ursprung i Iran. De är lätta att variera i en rad olika rätter för dess krispighet och milda smak. Testa att odla hemma!
45. Kidneyböngroddar. Kidneybönor har mycket näring som de är, men när de groddas blir dess näringsvärde hela tre gånger större! Men viktigt att komma ihåg är att koka groddarna i tio minuter för att det ska bli snällare mot magen, då kidneybönor har höga halter lektin i sig.
46. Kikärtsgroddar. Kikärtor är redan mycket populärt till sallader, grytor och att göra hummus av. Groddarna gör dem dessutom ännu nyttigare! De är även lite krispigare och smakrikare. Det går bra att grodda bönor hemma, men vara lite försiktig då alla slags groddar har lätt för bakterietillväxt! Så följ instruktioner noga.
Knölar
47. Indisk Lotus. Roten till den vackra lotusblomman är rik på C-vitamin och har en knaprig konsistens och sötsur smak. Utmärkt som tillbehör till de flesta rätter.
48. Storjams. Kallas även Ube eller Purple yams och är från Filippinerna. Rik på E-vitamin och fibrer, och har en söt smak. Den går att tillaga i samma varianter som potatis. Trots att den ökar i popularitet har odlingsmöjligheterna minskat i Filippinerna till fördel för turism och odling av cassava och sötpotatis.
49. Jamsbönrot. Går också under namnet Jícama och är en odlingseffektiv planta som kan växa även i de torraste områdena. Den är kalorisnål, rik på C-vitamin och fibrer. Den kan ätas rå i skivor för att addera lite knaprighet i sallader och soppor, eller som alternativ till vanlig potatis. Obs! Det är bara roten som ska ätas.
50. Indonesisk sötpotatis. Heter också Cilembu, har en distinkt smak och innehåller A-, E-, och C-vitamin, samt mangan. Just denna variant av sötpotatis är väldigt eftertraktad, så pass att det till och säljs andra varianter på marknaden under samma namn. Men kopiorna har inte samma distinkta honungssöta smak. Indonesien kämpar med att hitta passande odlingsområden för Cilembun för att möta efterfrågan.
Tänk vad mycket som finns att upptäcka som både är bra för oss och planeten! Smaklig matframtid!